lördag 12 december 2015

Lappugglan i Hågdalen...

I morse var jag för tredje gången sen vi flyttade upp hit i Uppsalatrakten och letade ugglor. Dom två tidigare gångerna resulterade i och för sig inte i några ugglor, men det gav mig möjligheten att hitta lite i områdena vilket också är bra. Jag har nämligen planerat att lägga några fina Februari nätter på att lyssna efter ugglor och då kan det ju vara smidigt att veta vart jag är i mörkret. Men i dag så blev det i alla fall en uggla. Det rapporterades i går om både slag och lappuggla i Hågdalen och Slagugglan skulle innebära ett nytt livskryss för mig men den ville inte visa sig. Det ville däremot lappugglan. Den både jagade sork och satt fint och poserade för den mellan 30-40 personer stora publiken. Verkligen en härlig naturupplevelse att få njuta av...


Lappuggla





söndag 8 november 2015

Ny stad och ny kamera...

Sen jag bloggade sist har det hänt en hel del i mitt liv. Jag har lämnat Göteborg och flyttat till Stockholm och fått jobb som trädgårdsarbetare på Tyresö bostäder. Ett lite lagom spännande äventyr att ge sig in i tycker jag. När jag ändå är igång och provar nya grejer tyckte jag att det kan vara kul att  testa en ny kamera. Sagt och gjort. I Onsdags efter jobbet köpte jag en Canon EOS 7D Mark II. Men i och med att det är mörkt när jag går från jobbet och det regnade i går, så fick det bli i dag som jag kunde testa den på riktigt. Tyresö slott kändes som ett bra ställe, för där skulle det även finnas strömstare. Kameran är precis så bra som jag hoppats att den skulle vara och det är riktigt häftigt att kunna ta 10 bilder i sekunden.

Nu skall jag bara lyckas hitta lite bra fågellokaler här i Stockholm, sen är det bara att skåda på. 

Strömstare



torsdag 15 oktober 2015

Sibirisk piplärka...

Eftersom det finns ett ordspråk som säger "man skall smida medan järnet är varmt" så åkte jag och Freddy till Hittarp igår. Där fanns en sibirisk piplärka ( tredje fyndet för Skåne ) som vi gärna ville se. Den var ganska knepig eftersom den tryckte långt inne i hög vass eller gräs. Men om någon av alla skådarna som var på plats plöjde genom vassen så flög den upp och bytte gömställe. Två gånger gjordes detta och vi fick en snabb glimt av den. Nytt livskryss för oss båda och mitt tredje nya kryss på tre dagar.

Dom flesta andra skådarna såg den också men inte alla. Men nu var det två äldre gubbar som började klaga och gnälla på att fågeln blev stressad och att fler skådare var på väg så så att nu skulle minsann fågeln få vara i fred. Jag fick en känsla att det inte riktigt var hela sanningen och viskade till Freddy att det är bara för att inte deras polare inte är där som dom gnäller. Så vi var bara tvungna att stanna kvar en stund för att få se hur detta skulle utvecklas. 

Mycket riktigt, när gringubbarnas kompis var på plats tyckte dom att han skulle gå ner i vassen och stöta upp den. Den ena sa " jag kan inte göra det för jag har ju sagt till alla andra att låta bli, fast det är det enda sätter om du vill se den". Kan det vara detta man kallar dubbelmoral? Vi lät dom stå och våndas en extra stund innan jag högt och tydligt sa till Freddy " Fixar du fram den". Han meddelade alla som var på plats att om en minut så får dom vara redo. Det var många ögon par på Freddy när han smög in i vassen och stötte upp den. Han kunde till och med fota den där den satt innan den lyfte. Alla var nöjda och fågeln lämnades i fred. Gubbarnas kompis gick fram och tog Freddy i hand och tackade för hjälpen och gubbarna var glada. Lite pinsamt från deras sida kan man tycka och jag kan bara hoppas att dom själva insåg det...

Sibirisk piplärka

Mink

tisdag 13 oktober 2015

Mitt kryssande fortsätter...

Knappt hade jag njutit klart av mitt 300 kryss innan nästa kom. Jag flexade ut från jobbet vid lunch igår och åkte till Falsterbo för att få se bronsibisen som varit där snart en vecka. Den var även kvar när jag kom fram och smög omkring i gräset. En väldigt snygg fågel tycker jag.

Bronsibis


















Idag kom kryss 302 i och med rosenstare, som hade stannat till i Torslanda viken för att äta sig mätt på fläderbär. Men så mycket rosen var den unga fågeln inte. För det kommer inte förrän senare i livet och då lever den upp till sitt namn. 

Fortsätter mitt kryssande så här så får jag nog sätta upp 400 som nästa drömgräns.

Rosenstare






söndag 11 oktober 2015

Kryss nummer 300...

Igår fick jag mitt efterlängtade 300 kryss. Så nu är jag med i 300 klubben på riktigt... WOOOHOOO!!!

Kryss 299 fick jag förra fredagen ute vid kråkudden när en efterlängtad storlabb flög förbi. Jag skådade vidare i några timmar och hoppades att få ytterligare ett kryss, men det var nog inte meningen att det skulle bli där och då...

Igår däremot kom det, fast det satt långt inne. Det hade varit rapporter om fjällgås vid Vendelsjön utanför Uppsala så dit åkte jag. Väl uppe i fågeltornet visade det sig att sjön var i stort sätt tom. Fast efter några minuter på plats kom en annan skådade (som bott i Göteborg tidigare och numera bodde i Uppsala) till undsättning. Han hade sett alla gässen bli uppskrämda av en jägare som sköt en gräsand i sjön och bland dom hade även fjällgässen varit. Så vi bestämde oss för att leta på åkrarna i området.

Det var bara det att när vi kört ungefär 200 meter kom flera hundra gäss tillbaka mot sjön och landade. Snabb tillbaka till tornet bara för att konstatera att dom låg på andra sidan sjön. Efter lite körande och spanande i våra tubar såg vi att fjällgässen inte var där. Så vi drog vidare runt åkrarna i området. Tyvärr resultatlöst. Till slut såg vi en flock flygande förbi på ganska långt avstånd och i den var fem mindre gäss som skulle kunna vara fjällisarna men avståndet var för långt för att kunna säga säkert..

Min skådarhjälp var tvungen att ge upp och åka hem. Lite uppgivet tänkte jag att jag åker tillbaka till tornet och kollar en sista gång... och då låg dom där i vattnet. Vilken glädje!!!!

Som jag har jobbat för detta. Åtskilliga timmar i fält i både snö, regn och stekande sol och många många mil i bilen. Med facit i hand kan jag bara säga att det har varit så himla värt det och jag känner mig väldigt stolt. På kvällen gick jag och Stina på restaurang och firade med att skåla och äta god mat.


måndag 7 september 2015

Aftonfalk och stäpphök...

Förra fredagen gick jag tidigt för att skåda nere i Halland..Utanför Varberg hade det rapporterats in om en aftonfalk...Den var mycket riktigt på plats och visade upp sig fint för mig och dom andra som ville fotografera den...Ett trevligt nytt kryss...Vid Getteön såg jag mycket olika vadare, pilgrimsfalk och havsörn...


Aftonfalk

Aftonfalk



































I Torsdags morse åkte jag ner till Skåne och Falsterbo...Deras årliga "bird show" startade på fredagen så jag tänkte hinna med att skåda lite innan...Jag började nere vid Nabben, där jag fick årskryss på vattenrall och småfläckig sumphöna...Sen åkte jag till Skanörs ljung för att förhoppningsvis få se lite sträckande rovfåglar... Det var väldigt mycket olika arter på flytthumör så som brun och röd glada, brun kärrhök, lärkfalk, stenfalk, tornfalk och en massa sparvhökar...Riktigt häftigt...Sen började det tyvärr regna så jag åkte bort till Lotsvillan där jag skulle bo... Dom hade byggt om sen jag var här sist och för omväxlings skull så slapp jag de traditionella våningssängarna som vandrarhemmen har en viss förkärlek till..Nu fick jag istället vältra runt i en stor dubbelsäng...Ibland har man det gott och lyxigt värre...I och med det trista vädret blev det tidig hopp i säng för att vara på hugget på fredagsmorgonen...

Fredagen startade med strålande sol och så fort kaffet var i termosen gav jag mig ner till Nabben... ( Falsterbos sydspets)
Det var redan en del skådare på plats vilket jag tycker är trevligt samt att det är flera ögon som kan upptäcka om det kommer något spännande i luften... Det gick runt en del vadare på stranden som jag stod och tittade på när någon ropade " blå kärrhök på väg hitåt"... Snabbt vände jag mig om och såg ingenting alls i luften... Det tog några minuter så ropades det igen ...Nu kom mycket riktigt en större fågel mot oss och flög förbi på några meters håll..Men det var ingen blå kärrhök utan något mycket bättre och ovanligare... En ung stepphöks hona.. Det blev en väldigt munter stämning på alla skådare, så det var inte bara jag som stod med ett jätteleende i hela ansiktet...Den egentliga anledningen till varför jag åkte hit ner var just att det fanns en chans att få se stäpphök och nu fick jag det...Kryss...Att det sen började åska, blixta och ösregna så jag var genomblöt innan jag kom fram till bilen spelade mindre roll...Jag hade ju fått vad jag kom för...Lagom till 12:00 när Falsterbo Bird Show slog upp grindarna slutade det faktiskt att regna, tre timmars ihållande regn hade nog tömt molnen vilket var skönt...
Jag gick runt och samlade på mig lite broschyrer om fågelresor och shoppade en keps, t-shirt, och några klistermärken vid clubb 300 `s bord...Inte för att jag får använda dom ännu men snart så...
Med stepphöken kom jag upp i 298 Sverige kryss så nu är det väldigt nära den magiska gränsen 300...

Det har varit väldigt mycket aftonfalkar och stäpphökar här den sista veckan...Vad det beror på har jag ingen aning om, fast det har passat mig väldigt bra...Förra året var jag också ute efter dessa två arter men då var det ganska tomt på dom...

När jag var på väg till bilen för att bege mig hemåt igen flög en bivråk över huvudet på mig...Den fick bli en bra avslutning på två häftiga dagar med mycket rovfågel...




Sparvhök

Stäpphök

Stäpphök

Bivråk

söndag 19 juli 2015

Citronärla...

I torsdags var jag nere på Getterön i två timmar och letade efter en citronärla som skulle finnas där...Det gick inte så vidare bra för den lös med sin frånvaro...Lite typiskt...Det har stört mig lite att den har rapporterats både i fredags, lördags och även i morse..Så när vi kom hem igen från landet så tänkte jag att ge den en chans till... Det tog mig två timmars spanande i gömslet innan den äntligen visade sig...I trettio sekunder fick jag njuta av den innan den blev skrämd av en tofsvipa och försvann igen..Men ett nytt kryss blev det...

Citronärla


Gråhäger

Tofsvipa

onsdag 8 juli 2015

Fjällresan...

Fredag 3/7

Klockan ringde 03.15 och det kändes lite tidigt, men vad gör man inte för att få lite nya kryss...Halv sju skulle mitt plan gå från Landvetter, via ett flygbyte i Stockholm så landade jag på Kiruna flygplats vid tio tiden...Efter lite snurrande fick jag min hyrbil, det blev inte den Yaris som jag beställt utan en orange jeep...Vilken fruktansvärt ful färg...Vad tänkte dom när dom lackade den? Det visade sig dock snart att den var väldigt bekväm att köra så jag var nöjd...Första stoppet jag gjorde var vid institutet för rymdfysik, där det enligt tidigare rapporter skulle finnas lappmes...Nu hittade jag inte någon mes men väldigt mycket mygg...Dom var helt galna och skulle in i både öron och mun...Efter detta blodgivande så åkte jag mot Abisko...Vyerna från den tio mils långa vägen var helt fantastisk...Lite snö låg fortfarande kvar på bergen som delvis var täckta av dimmoln och det skummade vatten från forsarna...Helt plötsligt korsade en kritvit fjälluggla vägen och jag var nära att köra i diket av glädjen...Denna ganska ovanliga skönhet hade jag inte trott skulle vara möjligt att jag skulle få se...Jag hade knappt hunnit smälta detta kryss innan nästa kom i en fjällpipare....Efter några fler stopp för att beundra och fota utsikten kom jag fram till Abisko..Här åkte jag direkt till östra tunnelmynningen för att försöka hitta nordsångare...Det är för malmbanans skull som tunneln byggdes och det passerade ett långt tungt tåg medan jag letade...Tyvärr gav det ingen fågel och det hade blivit tid att åka tillbaka in till Kiruna och checka in på vandrarhemmet... Efter jag fått min nyckel tog jag en promenad på stan och passade på att äta middag och handla lite...Trots att jag egentligen behövde sova för jag var helt slut, åkte jag dom 6 km tillbaka till rymdfysikområdet och lämnade ytterligare lite blod utan att få se någon lappmes...Jag mejlade en skådare som sett den i området tidigare och bad om råd...Han ringde faktiskt upp när jag kom tillbaka till vandrarhemmet och gav vägbeskrivning till en holk där dom har ungar... Efter detta stupande jag i säng, ganska nöjd med dagen ändå...

Vy

Min fula men sköna bil

Abisko



















































Lördag 4/7

Uppe i ottan igen och tillbaka vid rymdfysik, dessvärre visade sig holken vara tom, så även denna gången blev resultatlös...I dag skulle jag vandra lite i fjällen hade jag planerat så det blev återigen att köra mot Abisko...På vägen såg jag både hökugglor och jordugglor vilket var väldigt häftigt...Efter ännu ett stopp vid östra tunnelmynningen som inte gav någon nordsångare körde jag till parkeringen vid Abisko naturrum..Här parkerade jag bilen, lastade min ryggsäck och gav mig upp på fjället Njulla vars topp ligger på 1169 meters höjd...Då jag inte är någon ungdom längre föredrog jag att åka liften upp dom första 900 höjdmeterna till toppstationen...Det blåste ganska bra och liftstolen gungade lite spännande...Efter att ha ätit lunch bestående av en mycket god tomatsoppa på liftstationen så var det dags att börja ta mig vidare upp mot själva toppen...På vägen fick jag se  både fjällämmel och ljungpipare...Det var häftigt att stå på den blåsiga toppen och titta på lapporten även om det var lite små kallt...Det hann att bli kväll innan jag var tillbaka på vandrarhemmet och kunde laga lite mat...Mat för en vegetarian är inte alltid så lätt att få på matställen i mindre städer...I lilla Abisko var det mest renkött som stod på menyn så då får man laga sin egen mat... Fick ytterligare ett tips mejlat till mig på en lappmesholk, fast denna gången 5 mil bortanför Kiruna, åt helt fel håll dessutom...Jag var lite osäker på hur jag skulle göra på söndagen, fåglarna som jag hade hoppats på ville ju inte visa sig och det kändes mest tungt..Kanske en nattsömn kunde få upp humöret lite igen...

Fjällsippa
Ljungpipare

Fjällämmel

Toppen på Njulla






































































Söndag 5/7

Dagen började inte speciellt bra med ytterligare en tom holk och tio bortkastade mil och värdefull tid förlorad...Men jag tänkte fan inte ge upp...Tillbaka mot Abisko igen och nu började det hända saker...Först såg jag en stenfalk som retade en fjällvråk och sen kom dagens första kryss...En fjällabb som jagade iväg en havsörn...Nu kändes det som om turen var tillbaka och det var den...Vid tunnelmynningen fick jag höra och se nordsångaren, kryss nummer två för dagen... Fick även se ett blåhakepar som samlade mat till sina ungar... Eftersom jag ändå var tvungen att åka till flygplatsen tänkte jag ge lappmesen en sista chans vid rymdfysik...Om dom precis har lämnat sin holk, borde dom väl vara i området  hoppades jag...Efter ett trettiotal meter in i skogen testade jag att spela upp deras lockläte..Första gången hände ingenting men den andra gav önskad effekt... Två stycken lappmesar kom och tittade på mig..Vilken lycka..Den ena av dom landade på en gren två meter ifrån mig och nästan poserade framför kameran... Nu hade jag fått kryssa det som jag hoppades på och lite till så jag var redo att åka hem igen...Hemresan tog betydligt längre tid än hitresan eftersom jag hade ett tre timmar långt stopp i Stockholm...Tur att jag hade min bok och att jag kunde kolla igenom bilderna i kameran...Med lite extra försening på flyget kom jag inte hem till Stina och Isa förrän vid elvatiden...Trött, sliten men väldigt nöjd och lycklig...

Sammanlagt såg jag 39 olika fågelarter, av dom var tio årskryss och fem var livskryss...Nu är det inte så långt kvar till målet 300 kryss... Förhoppningsvis når jag dit innan årsskiftet...Men man vet ju aldrig...


Jorduggla

Gråsiding

Fjällabb och havsörn

Blåhake

Lappmes

söndag 28 juni 2015

Mårdarna...

Nu har alla pusselbitarna fallit på plats, fast vi tar det från början...Tidigare i våras hörde vi små krafsande ljud i väggarna på landet och varit helt säkra på att det var skogsmöss...Sen kom lukten av dött djur...Vad kom den ifrån? Jag fick krypa under huset med ficklampa utan att hitta något... Sen blev det högre krafs från väggen och det gnällde där inne...Då trodde vi att någon hade fastnat och inte kunde komma ut...Det fanns bara en sak att göra och det var att bryta upp gipsväggen och befria vad det nu var...Men det enda jag hittade i hålet var en död fågel...Kan det ha varit fåglar som byggt bo? Fast det var skumt att den inte hade något huvud...Nu kunde vi tydligt höra hur det sprang runt någon i väggen och genom ett litet hål på utsidan vid taket såg jag två ögon som stirrade på mig...Det var mård... Häftigt, spännande och jobbigt på samma gång...Hur skall vi bli av med dem...Vi vill ju inte att dem skall släpa in döda saker som skall ligga och lukta i väggarna, samt hur går det med isoleringen?...Den största frågan var hur många är det där inne och skall jag lyckas få någon bild på dem...

I Fredags när vi kom upp fick vi för första gången se en liten mårdunge komma smygande vid uteplatsen... Fort in med Isa i huset så hon inte skulle få för sig att det var mat eller att hon skulle behöva skydda sitt revir...När jag sen smög runt till baksidan huset var den där...Så liten och söt..Jag kunde smyga ganska nära och få fina bilder på den innan den försvann in under huset...Senare på kvällen skrek den och ville komma tillbaka in i sitt bo, fast den kunde inte klättra upp själv...Någon av föräldrarna satt där inne och lockade på den med dova morr..

I går när vi åter satt på uteplatsen dök det plötsligt upp tre små huvuden..Tre ungar var ute och var väldigt nyfikna...Isa stod på någon meters håll och bara tittade på dem när den ena av dem var på väg upp på altanen.. In med stackars Isa igen...Precis som dagen innan försvann de in under huset och tillbaka till baksidan...Där lekte de lite innan de la sig i solen för att sova tillsammans...Vilken upplevelse att få sitta på någon meters avstånd och njuta av dem små söta...Fast på kvällen när de ville tillbaka in och föräldrarna morrade på mig var det faktiskt lite läskigt...

Hur gör vi nu? Det känns som de nästan är tama och helt orädda vilket inte är så bra... Vi vill ju även kunna släppa ut Isa igen...Kommer dom flytta ut när ungarna kan klara sig själva? Eller hur skall vi bli av med dom, så vi kan spika igen ingångshålet...Räcker det att köra musvarnaren på vinden? Är det någon som vet eller har några tips så tar vi tacksamt emot dom...Så länge det inte skadar dem så är vi villiga att testa det...

Även skogsglantan är uppdaterad...



























Alpkaja i Halmstad...

I Fredags var jag och Freddy i Halmstad för att titta på Sveriges första fynd av alpkaja... Den lever ju normalt nere  i alperna och borde inte alls vara här...Men det var den och den var väldigt vacker...Om den flugit hit själv från dom höga bergen eller om det är en rymling är i dagsläget väldigt osäkert...Så om den får räknas som ett kryss eller inte återstår att se...Senare på eftermiddagen försvann den och den har inte synts till sen dess...Så jag är väldigt nöjd med att ha fått se den i alla fall...





söndag 21 juni 2015

Möte med rävar...

När jag och Isa var ute på kvällspromenaden på landet häromdagen, kom det två rävar och korsade vägen en bit framför oss... Det var en vuxen med sin unge... Först såg dom oss inte men när dom väl upptäckte oss blev det en väldans fart...

Vi har fått fler djur på landet också... En mård familj har flyttat in på vinden... Lite spännande och jobbigt på samma gång...Det negativa är att det är ett väldigt bråkande på ungarna i väggarna och dom förstör ju isoleringen...Men å andra sidan är det väldigt häftigt att naturen flyttat in i vårt hus och det är ju inte varje dag man får se en mård... Vi får hoppas att radio på hög volym och musvarnare kan få dom att flytta... Isa bryr sig inte speciellt mycket om dom...Hon kan lyssna lite vid väggen när dom gnäller men annars så är dom ganska ointressanta...

Vi är upptäckta

Dags att sticka

Då går det undan